Det har varit en väldigt emotionell vecka, jag har känt av varje dag att Frida och Marika jobba sina sista dagar på GW racing, Rule Book skulle starta igen och vi var så taggade på vinst. Lisa och Lisa har ca 1v kvar här innan dom åker till Nya Zeeland och har sagt upp sitt rum i vår lägenhet.. Aa, de är så mycket som händer nu helt enkelt.


Jag har fått åka med till stranden och bada med hästarna nästan varje dag denna vecka, det har varit kanonväder och stilla vatten varje dag utom imorse, då va de lite vågigt men endå så vackert i soluppgången och vi var bara tre stycken denna morgon så allt var så lugnt o mysigt.

Igår var det som sagt dags för Rule Book att åka på race igen, som vi har taggat hela veckan! Vädret var dock inte riktigt på vår sida, måste ha varit uppemot 40grader och heelt vindstilla på tävlingen. Han sprang oxå en lång distans på 2400m i hettan och han gjorde ett jätte bra lopp men gick i mål på en andra plats. Sååå nära vinst, men nära skjuter ingen hare.
Efteråt kom hans ägare fram o sa: oohhh you are the little Rule Book-girl arent you? :D
Sen frågade hon vad jag tyckte om loppen och tackade mig för att jag ser efter honom så fint.
Det kändes stort för ja visste inte ens att ägarna visste att han är min favorit och att jag tar hand om honom. :)

Rule Book har kommit att betyda väldigt mycket för mig här nere. Ni som känner mig bra och vet hur jag är, ni vet hur jag blir när jag faller för en häst, eller nåt annat djur... eller människa.. 
Jag tänker varje dag på hur fantastiskt det är att känna såhär, att ha honom i mitt liv, att titta på honom och vara med honom varje dag.
Det gör ont att tänka att det inte är föralltid. Men det är inte många saker som varar föralltid. Får försöka ta vara på tiden som är NU.
Fina underbara älskade häst.


Målfoto där ni ser lilla lilla marginalen mellan ettan o Rule Book!



Igår, lördag, var även Frida och Marikas sista dag på jobbet. Fasiken:(
Jag tycker såå bra o dom båda och kommer sakna dem väldigt mycket, både på jobbet och annars. Har ju kommit framförallt Frida ganska nära och får ta med mig minnena från tiden här, till exempel nyårsafton, så får jag helt enkelt leva på dom tills vi ses igen, troligen i Sverige.
Kan dock inte låta bli att fälla en och annan tår, för det kommer bli så tomt utan dom.
Vi ses snart igen!!


Inatt kom vi hem så att vi hann sova ett par timmar innan jobbet kl 5. Vi drog först till Hyde Park och hängde där med ca 60 svenskar. Galet. Sen drog vi vidare till Scary Canary och dansade loss innan vi var tvungna att åka. Idag har vi både jobbat som vanligt och jobbat extra, nu är det dags att promenera från Bondi till Coogee, strandpromenaden som ska ta ca 1-1,5h. Sen blir det grilla på coogee beach när vi kommer fram.
Sova får man göra när man är pensionär!


Bild från gårdagens utekväll, Lisa, Emelie, Frida och jag

1 kommentarer

Camilla

14 Jan 2014 00:09

Han ser så fin ut den där hästen. Verkar dom ni har the time of youre lifes. Njut och lev livet exakt så som gör (alltså fullt ut!) Puss på dig / camilla å frank

Svar: Ja de är han:) detta är verkligen time of my life, känns helt galet att jag faktiskt är här och dessutom trivs :) ja försöker ta vara på allt till hundra. Puss puss
Sandra

Kommentera

Publiceras ej