Tjohej! Det är såååå sjukt att vi nu varit här i fyra månader jag och Emlan! Det känns som vi kom för nån vecka sedan o samtidigt så känns de som vi varit här i en evighet. Men en sak är så säker, tiden bara ruusar iväg!! Jag längtar mindre o mindre tillbaka till Sverige för varje dag som går.. Fast de e klart, de går upp o ner, ibland är längtan efter er därhemma väldigt stor.
Jag o bästa Emelie <3
Equator o jag redo precis innan racet:)
Endast två månader kvar nu att jobba för Gai.. Får ångest!!! Vi åt frukost med Anthony igår o han säger, "tänk er stallet utan er två (mig o Emelie) de kommer bli så tråkigt. Vem ska studsa in på morgonen glad i hågen o ropa Hiiii horsiiees!!? (Emelies grej) Vem ska jag skutta med mig till "BA side"?! (Min grej)"
När han sa så fick vi tårar i ögonen för på något sätt så tror jag att en del personer på jobbet faktiskt kommer sakna oss nästan lika mkt som jag (vi- kan skriva för Emelie oxå) kommer sakna dom.. Våran lilla Gai Waterhouse familj <3
Jag har börjat nedräkning nu, varje dag tänker jag på att detta snart är över, när Mel nere vid uppstallningsplatserna ropar mitt namn hela dagarna "Sandyyy" utan att vilja något, när Anthony säger -"Sandra!!!" Jag svarar -"Yes thats me" o han svarar -"nothing"..
När Des gapar mitt namn o frågar om ja gjort mitt jobb, när Ranjeet kallar mig trouble o frågar om ja uppför mig, när ja försöker hålla en konversation med Ed som har en accent som är värre än den värsta skånskan eller danskan fast på engelska... Eller när David ska återberätta något o gestikulerar och lever sig in i det så man rasar ihop av skratt.. Eller när jag o Elina ska försöka linda bakben o alla hästar bara vill döda oss o vi bryter ihop av skratt över detta dårhus.
Allt detta tänker ja på varje dag och även om ja hatar 45 minuters promenaden från 3.15 till 4 mitt i natten så kommer jag tamejfan sakna den med!!!!
JAG ÄLSKAR MITT LIV HÄR
Hästarna, personerna, vädret, jobbet.. Allt.
En sak får vi inte glömma och det är Emelie!! Jag är så otroligt tacksam o glad att hon är här med mig. Vi har så kul ihop och det är att vi är här tillsammans som gör det hela 1milj ggr roligare.
Just nu är hon borta på race i Wellington, 6h resa härifrån så hon var tvungen att sova borta en natt. Sjuklig separationsångest o inte alls kul.. Ringde henne igår o prata o första ja gjorde imorse efter jobbet va o ringa henne igen så vi kunde äta frukost "tillsammans" genom telefon.. Såå trist utan Emlan :( men hon kommer hem igen sent ikväll o de ska bli riktigt skönt!!
Igår var första dagen på Sydney Carnival som pågår i en månad. Det kommer att vara några stora race här runtom Sydney och även här hemma på racebanan i Randwick. Jag tog en häst som heter Equator till Rosehill igår, han sprang dåligt men de va endå kul för stämningen va på topp därborta. Massa blomster arrangemang, huuur mkt folk som helst o tokfint väder. Nu är de på riktigt kan man säga!:) håller alla tummar för framgångar för våra hästar nu kommande veckor!:)
Idag fick jag hoppa in o vara Emelie på jobbet eftersom hon är borta.. Jag har inte mockat en box eller gjort stalljobb på typ 2-3månader så nu har ja fan ont i händerna haha.. Tur att de va söndagsmockning (då tar vi inte ut kisset) annars hade ja väl brytit ryggen av mig:P nu ska jag iväg o jobba nån timme igen. Sen blir de väl att försöka sova bort dom sista timmarna innan Emelie kommer hem!
Kommentera